Natten vi sent ska glömma…

En sån natt! Är helt slut o har sovit ca 3h totalt.

Det började med att jag hade svårt att somna igår kväll. Låg o läste en stund men det hjälpte inte så även när jag släckte låg jag vaken länge. Vid 11-tiden börjar B bli orolig i sin säng. Rapar några gånger o snurrar runt. Vid halv tolv vill han inte sova mer utan blir lessen o ställer sig upp. A, som inte lagt sig än, kommer in o tar honom. Sitter en stund med honom i famnen men det hjälper inte. Han är lessen emellanåt o vill inte sova. Han tar upp honom o sätter sig i soffan en stund. Jag säger till honom att jag misstänker att han kommer att kräka så han tar en hink med sig. Jag försöker somna men det går inte. Han blir lessen i omgångar o är lugn emellan. Efter en liten stund vaknar förstås S o kommer nerstövlande. A försöker förklara att det är mitt i natten men S är inte vaken o går in i badrummet, låser om sig o börjar borsta tänderna… Jag hör det så jag går upp o får S att gå o lägga sig igen…

A säger att Bs mage är som en stor ballong. Jag misstänker att det är tarmvred (invagination) men jag lägger mig igen o så avvaktar vi en stund. Efter nån halvtimme eller så kommer A in med B i sovrummet o säger nåt om att han rapat en jätterap o fisit lite, lägger honom i sin (As) säng men hinner inte mycket mer än det förrän B börjar kräka. Upp med honom igen, in i badrummet o badkaret där mer kräk kommer. Det är middagen som kommer upp, helt osmält o väldigt torrt o fast (han drack inte mycket välling för det ville han inte ha). O det luktar mer bajs än kräk. Vi känner oss nu mer säkra på att det är stopp i systemet nånstans så när vi sanerat B och A o allt annat ringer jag 1177 o hamnar i kö… Plats 7… Kollar på 1177.se samtidigt o det låter verkligen som tarmvred. Efter en bra stund (halvtimme kanske?) kommer vi fram. Damen i andra änden tycker då att det är bättre vi ringer efter en ambulans. Alltså ringer vi 112 (premiär!) men där tycker de att det går fortare om vi kör själva… Ja ja, vi förbereder för att köra in, packar en väska, tar på strumpor på B, A klär sig, värmer upp bilen o lite sånt. Precis innan de ska köra får B en jätte-attack o skriker o vrider sig i smärtor. Det avslutas med en bajs… Byter blöja o nu är han mycket lugnare. Jag misstänker att det släppt men de kör in ändå. De tar min bil för jag har bättre bilstol än A i sin. De kommer väl iväg vid halv två kanske…

Väl inne på barnakuten släpper B en jätte-fis på ca 30s… Sen är magen mjuk igen o han är hur pigg o glad som helst. Bara att köra hem igen. Läkaren sa att det kan bli så här ibland när de varit magsjuka… Ja ja, skönt att han mår bra ialla fall.

På vägen hem, strax efter Siporex-avfarten, efter krönet kommer de på kollisionskurs med ett vildsvin o A kör över det! Han låter bilen rulla en bit till innan han stannar för han vill inte stå för nära vildsvinet. Han står illa på det efter ett back-krön o en kurva. Varningsblinkern är på. Han ringer till polisen o säger att han står illa till o att han har en bebis i bilen som han inte kan lämna eller ta ut i kylan. Det kommer många långa tunga lastbilar på denna vägen så här dax… Han ringer till mig kl 3 o berättar vad som hänt. Ev måste jag köra o hämta dem men han avvaktar tills polisen kommer. Han får några jobbiga minuter där han flera gånger är övertygad om att lastbilarna ska köra in i bilen där B sitter. När de ser bilen med varningsljusen på byter de fil till vänsterfilen, där får de syn på vildsvinet o byter tillbaka till högerfilen o får då köra slalom mellan svin o bil. Dramatiskt med långa lastbilar i 100km i timmen! Snacka om nära-döden-upplevelse… Bilen ser vid första anblicken rätt ok ut men om man tittar under den där fram ser man att nåt är väldigt fel… Att köra över ett vildsvin är inte att rekommendera.

Det slutar med att A ringer min pappa som kör o hämtar dem ( TACK!!!!). Vid fyra är vi äntligen alla i säng. Det enda som gick åt pepparn är min älskade bil men hellre det än mina älskade familjemedlemmar. När jag låg o lyssnade på lillemans lugna andetag när han åter sov gott i sängen insåg jag hur mycket mer man uppskattar det ljudet ibland.

Idag får vi kontakta försäkringsbolag, fixa hyrbil med bilstol o lite sånt. O sova kanske… Förhoppningsvis… Jobba orkar vi nog inte.

Kram på er!
Cilla